<3

Ja sömnen är inte min vän. Då jag har laddat ner kanal 5 play till min iPhone:). Då jag såg Sofies änglar. Säkert missat flera program. Men dessa jag har sätt är inget som går att förklara:/. Elisabeth som har cancer och den går inte att bota:( samt 3 barns mamma då en av barnen har cp skada:(. Det gör ont inom mig att mista en förälder:/. Samt Rikard den lilla pojken som miste livet på sin gård:/. Pappan såg inte den lilla killen och backar ut bilen:/. Att ha varit vållande till olyckan är hemsk:/. Att mista ett barn är hemskt:(. Ja både detta har jag varit med om:(. Mist min systerdotter 6 år gamla trafikolycka tillsammans med sin pappa som klarade sig med bruten nacke:(. Och min pappa 59 år går bort så där är hemskt:/. Det är tufft utan honom och min systerdotter:/. Misstänker blod cancer hos pappa då han fyllde på blod en gång i månaden:/. Samt diabetes har han haft sen jag var en liten tös så ja. Allt flyger omkring mig:(. Allt hände år 2009 4 maj. Dagen började för mig att jag hade migrän dö jag hade varit på sm någonstans upp i landet. Den måndagen då ringde jag och sjukanmälde mig själv då jag mådde dåligt och hade ont. Vid 09:00 hörde jag min mamma ropa högt och jag går ur sängen och hon gråter och skriker då pratar hon med polisen i telefonen och dom berättar om denna tragiska olyckan som hände på morgonen. Min mamma var så chockad att hon fick bara ut två mm dock betyder det Emma. Jag frågade hela tiden sen får jag ut namnet. Blir helt hysterisk och börja gråta tar telefon och ringer pappa och berättar allt för honom. Sen får jag skuldkänslor för det då jag vet att min syster och pappa hade inte pratat med varandra på länge. Polisen hör mig. Runt 10:00 så kommer polisen till oss och hämtar mig och mamma. Jag frågar om det är sant och dom svara ja det är sant då trillar jag ihop på marken och gråter:'(. Väl i bilen som tog oss till Helsingborgs lasarett. När vi kommer ditt så finns för kuratorer och sjuksköterskor med mera jag pratar med en sjuksköterska. Då frågar jag om jag får se henne min älskade ängel:(. Jag pratar om att jag vill hålla henne bara va vid henne:'(. Fick träffa min syster. Sen så frågar jag igen får jag se Emma. När Petronella hade gått så fick jag se min älskade ängel på döttsbädden:'(. Hon var så fin att jag såg henne var det bästa jag hade gjort för mig själv! När jag gick ut så trillade jag ihop :'(. Men vem bil se sin systerdotter där? Sen gick vi upp till pether hennes pappa som var med i olyckan också. Han låg på sängen med nackkrage för hans nacke var bruten. Jag bröt ihop ytterligare en gång till mitt framför honom:'(. Det var då bag fick en kram av min syster som är mycket kortare än mig! Emma bröt ju nacken på plats så hon han aldrig att lida:(. Sen att åka hem till min syster då inte Emma fanns utan bara Sofie hennes lilla syster då började kampen med att förklara och stöta min syster till tusen. Fick många frågor av 3 åring var inte så lätt. Men det gick. Många frågar handlade om olyckan och om Emma. Som denna varför kunde foton inte rädda Emma men kunde rädda pappa. Vad svarar man då? Hon varv riktigt smart för att vara 3 år. Men det gick jag åkte hem och var i skolan som vanligt för utom kortare dagar. Låg alltid hemma pratade alltid med pappa. Höll mig borta ifrån min syster och familj. Ja 3 år men inget har läkt i om mig:(. Att ha en saknad till tusen är jobbigt:/. Jag hade precis kommit på fötter då min kära pappa tog sitt sista ande tag:/. Min pappa betydde jätte mycket för mig! Att ha honom vid min sida var det bästa jag visste. Vi hade ständig kontakt varje dag. Var bara tvungen och kolla hur han mådde! Vi pratade och vi träffades så ofta det gick. Men så en dag tyckte jag det var konstigt. Pappa svarade inte mig verken på onsdag eller torsdag eller fredag. Jag ringde som vanligt. Kanske var samtal ifrån mig sammanlagt 22 stycken. Ja jag hade ju sommar lov så allt flöt på som vanligt. Fredagen sen 13 augusti så var jag med Mimmi. Mamma åkte iväg med Roine. Dom åkte till min syster och så. Men det jag inte visste var att dom hämtade min bror Christer för att åka till pappa. Min bror hittade honom livlös i sängen:'(. Jag ringde runt till alla jag kände och frågade. Ingen fick säga något. Men så kom min mamma hem med en präst då fattade jag att min pappa var borta:'(. Jag ville inte ta in mig jag grät det enda jag fick iväg var ett sms till Mattias och berättade det:(. Att mista pappa var tufft. Jag ringde Anki och sa detta sen på Facebook! Var mycket stöttande:/. Men vi vet inte vad han dig av antingen hjärtat eller något som spred sig i kroppen. Men han dog i sömnen i alla fall. Vi barn misstänkte blod cancer då han fyllde på blod väldigt ofta. Men som sagt pappa sa aldrig något om detta. Så vi vet inte. Mitt sista ord till pappa var. Vill du dö för oss barn vill du det! Arg som ett bi var jag:(. Men ja jag han aldrig säga till min pappa att jag älskar honom:'(. De finns en stor ilska inom mig att min pappa min bästa vän en person som ständigt fanns vid min sida om det var något! Ja mycket som helst. Att han tog sitt sista ande tag. Sen att hans ena bror säger att han tog självmord bara för att han fick ut skrivet lugnande. Men dom senaste månaderna så var det min pappa som tog hand om farmor. Två av syskon bor långt ifrån min farmor så förstår att dom inte ville köra varje dag ditt. Men hand ena bror Kurt kunde ha gjort det. Hjälpt min Pappa så kanske han inte hade behövt lugnande! Min pappa hade problem med nerverna så han mådde inte bra. Men att hans ena bror säger så gör ont inom mig. Så in i helvetes falsk person finns inte och det är Kurt! Ja jag tycker inte om honom. Han gör allt för att bli av med oss 5 barn! Ja nä nu får det vara bra. Men dom senaste åren har inte varit bra:/. Så ta hand om er så ska jag ta hand om mig själv:) pussar